.

Jag är trött på att vara medelmåttig & jag är trött på att inte vara nöjd med mig själv. Människor runt omkring mig som kan få mig att känna mig som världens säck av potatis. Trots att jag känt att när jag gått hemifrån, att det var en bra dag. Utseendemässigt. Men yta är inte allt. Nej, eller hur. Hur blir någon intresserad av en från första början när man träffas? 95% av gångerna är väl för att man känner sig attraherad till någon. Eller? Jag vet inte. Jag är ju bara en artonåring som inte vet någonting om sig själv eller livet.

Det är en så läskig fråga. Vad meningen med livet är? Det är egentligen ett alldeles för stort ämne för att jag ska kunna greppa det men ändå är det den frågan som sveper förbi bakom mitt pannben när jag får en stund för mig själv. Är det meningen att jag ska växa upp och inte veta vad jag vill tills det en dag kommer till mig i ett klick. Så vill jag inte ha det! Kan jag inte få klara vägar när det gäller åtminstone utbildning?