Jag tror att jag har blivit lite klarare i huvudet när det gäller vad jag ska bli när jag blir "stor." Jag har lagt ett yrke vid sidan i min hjärna - jag hade aldrig klarat av det så blodkänslig jag är & då känns det inte som det bästa alternativet att jobba på sjukhus. Klumpigt tänkt av mig.

Som när det var dags för mig att välja gymnasium för två år sedan så satte jag mig ner och skickade ett mail till en syo för jag var inte nöjd med den som fanns på skolan. Jag hade problem att bestämma vilken linje jag skulle gå på. Då sa hon; "att välja bort är också att välja." Så det är det jag gör nu antar jag. Jag väljer bort sjukhusjobb. Jag skulle älska att jobba med människor men när de är skadade och det involverar blod tar jag ett steg tillbaka. Jag väljer bort att jobba på natten för jag har haft föräldrar som båda gör det och det vill inte jag när jag har barn som vuxen.

Jag tror att detta kommer hjälpa min hjärna. Lite.